LA MAS ERMOSA POEZIA
Si te vayas, en mi vida va venir invierno.
En mi va korrer un aire yelado.
Tu sos para mi el sol del enverano,
las flores en mi korason kaentado.
Si estas al lado de mi las piedras se alevantan.
El arvole avista se enflorese.
Kero el mundo entero abrasar
i kantikas ermozas kantar.
Munchas poezias eskrivi. Munchas.
Ma la mas ermoza ainda no la skrivi.
La vida esta pasando-asperando
la mas ermoza poezia eskrivir.
Alguna ves esto alegre, alguna ves –triste.
No alkansi muncho, esto me aze sufrir.
Ma en kamareta serrada i vida yelada,
la ermoza poezia se va murir.
No te vayas. No kero en mi vida invierno.
No kero kamareta serrada i yelada.
No kero el dia ke sea amargado,
desha me skrivir kayada.
——————————————————————————

Grasia Jak Albuhayre
Livro Nº 3 – 2012
Sofia – Bulgaria
Gracia Jak Albuhaire es de Karnobat- sivdad chika en Bulgaria. Era profesora, jurnalista. Eskrive poezia i proza en bulgaro i poezia en djudeo- espanyol. Eya partisipa aktivamente en el klub “Ladino” de Sofia, Bulgaria.
eSefarad Noticias del Mundo Sefaradi